lördag 13 november 2010

Återupptag av skrivande


Ser att jag inte skrivit något sedan tidigt i somras. Dåligt eftersom detta är tänkt som något slags dagbok - i första hand kommentarer och tankar om aktuella samhällsfrågot.
Valet 2010 gick som bekant inte alls som väntat. Den rödgröna alliansen misslyckades totalt. Nu råder kaos på den kanten. Den blåa alliansen lyckades vinna valet, men krossa Centern och KD. Svedrigedemokraterna lyckades på grund av skicklig ledning och uppenbarligen en skicklig politisk analys. För flera partier återstår nytänkande och personförändringar. KD och C kom in i riksdagen tack vare moderata stödröster. För Centerns del ca 30 %. Det var uppenbarligen bara kärnväljarna som röstade på C. Kärnan minskar genom att landsbygdsbefolkningen minskar, medlemstalet minskar och nätet av politiska uppdrag minskar. Partiledningen har uppenbarligen ingen politisk analys eller annan politisk vilja än att stödja småföretagare. Det räcker inte för att behålla väljarna, som i stor utsträckning varit lågavlönade kommunalanställda och lågutbildad arbetskraft i den privata sektorn. Dessutom har man misslyckats taktiskt genom sin snälla följsamhet till M. I Stockholm gick paritet frammåt - troligtvis genom att Federly stack ut hakan och skaffade sig publicitet. Regeln " Att bli omnämnd i media är viktigare än vad som sägs" gäller fortfarande
Miljöpartiet förlorade stort på den röd-gröna alliansen, men också på egna misstag. Vänsterpartiet med Ohly och krav på höjda skatter skrämde bort ca 3 % av väljarna. Det är idiotiskt att gå till val på höjda skatter - det fatta alla utom vissa partiledningar. Höjda bensinskatter är inget man vinner val på. Att vilja skippa Rut-avdragen är idiotiskt, som vallöfte, att återinföra förmögenhetskatt är lika dumt att gå till val på. Isolerade sekter som Vänsterpartiet kan kanske vinna på sådana krav som bara riktar sig mot den ekonomiska överklassen, men Mp som har väljare från hela socioekonomiska skalan kan bara förlora.
S vet inte vilken politisk linje man skall driva. Det saknas en klar politisk analys. Partiet måste, som någon påpekat, sätta in sig själv i ett europeiskt perspektiv.
KD är lika illa ute som C. Man har tappat sin ideologiska kompass. Vad har KD och C egentligen för något politiskt berättigande. Det finns tillräckligt med liberala partier utan dessa två.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar