Nu har jag äntligen lyckats skriva in sammanfattningen av min avhandling om populism och ekopolitik. Det gick faktiskt att använda en skannerpenna - en överraskningsjulklapp- till detta. Annars används de mest till att skanna in OCR-nummer . Den bör också vara användbar då man vill få in citat av olika slag i sin text.
Det har varit för kallt för att släppa hunden. Harjakt blir det i stället om ett par dar.
Bära in ved , elda, sköta disk, rasta hundar, fixa lunch, titta på TV, läsa tidningar, läsa i biografin om Olof Palme , jobba med datorn - det är hur dagen förlöper.
Nu är det tid för nattpasset.
tisdag 28 december 2010
Populism och ekopoliotik. Sammanfattning
Stockholm Studies in Politics 12
POPULISM OCH EKOPOLITIK
Framväxten av en ekopolitisk ideologi i Norge
och dess relationer till ett mångtydigt populismbegrepp
Summary
In the end of the 1960's the word ”populism” began to be used in Norway
as a broad designation for a policy of prevention of further depopulation
of the countryside and coastal areas and for the stimulation of development
in the existing local communities. As time went on, the term even began to
include political ideas concerned with structural and environmental ques-
tions in a considerably wider perspective. From an ecological perspective.
the solution to democratic, resource-related, allocational, and environ-
mental issues is seen in terms of a system structured in the self-suffici-
ent and, to a high degree, self-governing local communities. For this
reason, and others, the designation was changed to ecopolitics,
The purpose of the investigation is to analyze how Norwegian populism de-
veloped into an ecopolitics, if this ecopolitics can be said to be a spe-
cial political ideology, and how it compares to other populistic movements
within the Nordic region and to those movements outside this region
The dissertation consists of three parts. In the first part, which comp-
rises chapters 1-5, the development and prevalence of the populistic and
ecopolitical ideas in Norway is described along with a discussion of the
relationship of these ideas to the so-called protest parties. In the second
section, comprising chapters 6-8, an account is given of the use of the
populism concept in non-Nordic countries. An analysis of the American de-
bate on populism is discussed along with the attempts made at defining the
concept.
In the third part, which is solely comprised of chapter 9, the
relation of Norwegian populism and ecopolitics to populism in non-Nordic
countries is analyzed. Chapter 10 comprises the summary
The analytical model used in this dissertation is based on the following
definition of a political ideology: it is a degree of conviction embraced
by a large social group which retains central values and concepts of rea-
lity that co-vary and perform political functions and contain action-re-
lated political thoughts.
In the investigation into the ideas of the Norwegian populists and eco-
politicians, an ideal model, aiming at a high degree of consistency prin-
cipally between goals and means/strategies, has been constructed on the
basis of individual theoretical works. The relationship between goals and
means is seen as two-dimensional. The horizontal axis indicated the pos-
sible means/strategies ranked in degrees of ris ing efficiency from right
to left – from stopping the depopulation of local communities in sparsely-
settled areas to nationalization. The vertical axis indicated the goals
ranked from a higher degree of specificity to a high degree of universa-
lity – from stimulation of the economic development in the existing local
communities to ecological balance.
The ideal model is used in the analysis of the prevalence of the populis-
tic/ecopolitical ideas in both those movements which label themselves as
opulistic/ecopolitical and in those which are externally perceived as em-
racing populistic/ecopolitical ideas. The ideal model has even been relä-
ted to the so-called protest parties of the Nordic countries. The basis for
these analyses has primarily been the platforms of the respective movements.
The investigation shows that the populistic/ecopolitical ideal model is
strongly established in a number of parties, youth associations, and groups
even though variations, from an emphasis on the section of the ideal mo-
del concerned with the original populistic – depopulation-centered – parts
to a stronger emphasis of the ecopolitical perspective, exist. Pronounced
differences also exist in the specificity of goal and means/strategies.
Irregardless of the basis, the local community idea is, nevertheless, an
idea which is acceptable to all movements which are clearly populistically/
ecopolitically-oriented. Those movements which begin from a limited view of
populism see the local community as a possible means for safeguarding and
further developing the sparsely-settled areas of the country. Those move-
ments which attack great importance to the conditions for developing a
good social environment where people can learn to know each other in dif-
erent rolls and Iives in a secure relationship to their surroundings also
come to the conclusion that the local community is a necessary prerequi-
site. This also applies for those movements which attach great importance
to the democratic aspects or emphasize the ecological, economics of resource.
or allocation-related issues,
One conclusion from this part of the investigation is that the ecopolitical/
populistic ideas, which are constructed in the ideal model, are quite pre-
valent in established parties and unaligned organizations. With regards
to both the content and prevalence of the ideas, it seems correct to state
that a populistic/ecopolitical ideology exists in Norway. For the remain-
der of the text, this ideology will be termed ecopolitical
Another conclusion is that the so-called protest parties, which are occa-
tionally termed populistic, express ideas which greatly diverge from the
ideal model. The progressive parties in Denmark and Norway can be prima-
rily characterized as ultra-liberal. The Finnish Rural Party comes closer
to the ideal model in that the party attaches great importance to the si-
tuation of the small farmer and demands development of the rural sector.
the demands, however, are not part of a unified ideology and, should
therefore be designated as exclusively class-based.
The second part of the investigation deals with populism in non-Nordic
countries. This part shows that, on the whole, two parties or movements
have existed which termed themselves to be populistic but,which, never-
theless, represent different ideologies. One type is represented by the
Russian Narodniks who aimed at building a decentralized socialist society
through preservation of Russian ”mir”. They did not accept the Marxist
position concerning the development of a socialist state only after capi-
talism had reached its highest stage. Instead, they believed that a unique
historical possibility to pass directly from the feudal Society into the
socialist was present in Russia.
This would facilitate the creation of a system of production with a minimal
division of labor and specialization which was precisely what the Narodniks
wanted to achieve.
Historically speaking, the Narodniks can be classified into three groups:
the pre-populistic revolutionary movements of the 1860's, the fully deve-
loped revolutionary populistic movements of the 1870's and 1880's, and the
liberal or legal populists of the 1880's and 1890's. With regard to the
strategy adopted, the Narodniks can also be divided into three groups:
those who tried to achieve a social revolution, those who worked for a po-
litical revolution, and those who strived for a democratic development,
Another type is represented by the American populists of the 1880's. They
were non-socialistic in orientation and worked to improve the conditions
of the farmers and workers without advocating any sweeping change in the
American social system. They did, however, challenge the established par-
ties and economic power-holders by demanding electoral reforms, stimula-
ion of the economy to help cure the depression, and nationalization of
various enterprises including the railroads and postal service. Another group of movements and parties are those which are judged to be
populistic by various observers. Large similarities between African soci-
alism, Gandhiism, the Mexican rural populism, Maoism and the Russian po-
pulistic ideas are indicated in the investigation. CCF in Saskatchewan,
likewise, is similar in many ways to the Populistic Party.
The Latin American ”populism”, especially those movements in Argentina
and Brazil, is not so similar to the two main types. In these cases, the
term populism was probably chosen either because the movements are not
lass-based and, thus, according to a Marxist perspective, are populistic
because they are seen as typical mäss phenomena, as determined by Ame-
rican theories of mass society. During the 1950's, the term populism was
defined by its adherents representing a pluralistic point of view. It is
perceived that, in a democratic and pluralistic society, all interests can
channelled through intermediary organizations. These interests are, in
turn, considered by political elites who are popularly elected. A stable
democratic system views all new movements with suspicion since they
are not seen as being rationally motivated. This movements were termed po-
pulistic.
This new use of the term populism lead to a reevaluation of the Populist
Party. It was questioned whether the party was based on a realistic con-
ception of the world or whether the campaign was not just nutured by em-
tional motivations. Research, inspired by the reevaluation of the Populist
Pdirty and the insuing debate, showed that theories of the origin of mäss
movements, which are based on explanations such as the loss of status or
other psychological models of explanation, are not helpful in explaining
the populist movement. It was primarily a rational response of the rural
population to a difficult economic situation and was, in many cases, sup-
cratic, demagogic tactic which later functioned as a model for action
for politicians of various political colors. This tactic became the de-
cisive criterium for calling them populists.
The concept of populism had now become so ambiguous that it began to be
unusable. An attempt to correct this situation was made at a conference
on populism that was held in London in 1967. The desire for a definition
acceptable to the conference participants lead to the rejection of the
pluralist interpretation. The adopted definition can, nevertheless, be
considered too general to be applicable.
The investigation shows that the concept of populism is principally used
in six different ways. The American and Russian populists, naturally, have
helped define the term. The term also denotes a particular kind of tactic.
Certain cases it has, as in East Europe, been association with various
kinds of farmer parties. The American pluralists have let the term designate
ill kinds of mass movements which are outside the realm of the established
political parties. Lenin's ultimate characterization of populism considered
it to be an idealistic petty bourgeois ideology which denied the neces-
city of capitalistic development, believed that the Russian system to be
specifially distinct from other systems, and which also believed the Russian
such characteristics as the farmers and their village communities, coope-
ratives etc. This definition has subsequently developed into a definition
purely based on class analysis. Populism, thereby, is considered to re-
present a number of varying ideological positions which all aim at safe-
guarding the position of the small producer. Consequently, populism should
not be used as a concept which is generally agreed upon.
In the third part of the dissertation, which offers a comparison between
Norwegian populism and ecopolitics and populism in non-Nordic countries,
is shown that common features exist primarily between ecopolitics and the Russian version of populism. One basic similarity is that both agree
on the importance of the small local community with respect to a demo-
cratic and humanistic point of view. From an idealistic social perspective,
the Russian populists wanted to achieve a direct transformation to the so-
cialist state from the feudal society. From a similar perspective, the
ecopoliticians want to choose a balanced society which is restrictive in
the use of resources and which is built upon self-sufficient and relative-
y self-governing local communities. Furthermore, both see such a strategy
as essential for the attainment of national independence which is deemed
necessary for the faciliation of economic policies differing from the
economic policies of the surrounding areas. The local communities, as seen
from a democratic perspective, also represent the best possibility for
the exercise of democratic influence which, according to both movements.
is extremely important,
This chapter also mentions that the so-called protest parties
can be termed populistic on the basis of both the pluralistic definition
and by their choice of tactic. None of the parties are populistic accor-
ding to Lenin's original definition, but, according to the general version
wich later won sympathy among the Marxists, the parties would be termed
populistic,
Finally, the ecopoliticians, as well as the populists, can hardly be
placed on a left-right continium with any high degree of precision. The
choice of strategy varies between different groups and, thus, both socia-
listic and non-socialistic movements can be characterized as having an
ecopolitical ideology
Given this consideration, it seems apparent that any comparison of the
ecopolitical and traditional parties ought to utilize a two-dimentional
model in which the parties can be characterized by both their respec-
tive positions on left-right continuum and by their respective affinity
to the ecopolitical goals. Such a model can function, for example, as a
suitable basis for analysis of the possibility of coalition formation for
the ecopolitical parties with other parties and even for analysis of
diversity of opinion within the political parties.The last as-
pect should be given a great amount of attention since the future party
situation will probably, to a high degree, be decided by how successful
political parties are in handling the politically explosive issues which
are inherent in ecopolitical thought.
POPULISM OCH EKOPOLITIK
Framväxten av en ekopolitisk ideologi i Norge
och dess relationer till ett mångtydigt populismbegrepp
Summary
In the end of the 1960's the word ”populism” began to be used in Norway
as a broad designation for a policy of prevention of further depopulation
of the countryside and coastal areas and for the stimulation of development
in the existing local communities. As time went on, the term even began to
include political ideas concerned with structural and environmental ques-
tions in a considerably wider perspective. From an ecological perspective.
the solution to democratic, resource-related, allocational, and environ-
mental issues is seen in terms of a system structured in the self-suffici-
ent and, to a high degree, self-governing local communities. For this
reason, and others, the designation was changed to ecopolitics,
The purpose of the investigation is to analyze how Norwegian populism de-
veloped into an ecopolitics, if this ecopolitics can be said to be a spe-
cial political ideology, and how it compares to other populistic movements
within the Nordic region and to those movements outside this region
The dissertation consists of three parts. In the first part, which comp-
rises chapters 1-5, the development and prevalence of the populistic and
ecopolitical ideas in Norway is described along with a discussion of the
relationship of these ideas to the so-called protest parties. In the second
section, comprising chapters 6-8, an account is given of the use of the
populism concept in non-Nordic countries. An analysis of the American de-
bate on populism is discussed along with the attempts made at defining the
concept.
In the third part, which is solely comprised of chapter 9, the
relation of Norwegian populism and ecopolitics to populism in non-Nordic
countries is analyzed. Chapter 10 comprises the summary
The analytical model used in this dissertation is based on the following
definition of a political ideology: it is a degree of conviction embraced
by a large social group which retains central values and concepts of rea-
lity that co-vary and perform political functions and contain action-re-
lated political thoughts.
In the investigation into the ideas of the Norwegian populists and eco-
politicians, an ideal model, aiming at a high degree of consistency prin-
cipally between goals and means/strategies, has been constructed on the
basis of individual theoretical works. The relationship between goals and
means is seen as two-dimensional. The horizontal axis indicated the pos-
sible means/strategies ranked in degrees of ris ing efficiency from right
to left – from stopping the depopulation of local communities in sparsely-
settled areas to nationalization. The vertical axis indicated the goals
ranked from a higher degree of specificity to a high degree of universa-
lity – from stimulation of the economic development in the existing local
communities to ecological balance.
The ideal model is used in the analysis of the prevalence of the populis-
tic/ecopolitical ideas in both those movements which label themselves as
opulistic/ecopolitical and in those which are externally perceived as em-
racing populistic/ecopolitical ideas. The ideal model has even been relä-
ted to the so-called protest parties of the Nordic countries. The basis for
these analyses has primarily been the platforms of the respective movements.
The investigation shows that the populistic/ecopolitical ideal model is
strongly established in a number of parties, youth associations, and groups
even though variations, from an emphasis on the section of the ideal mo-
del concerned with the original populistic – depopulation-centered – parts
to a stronger emphasis of the ecopolitical perspective, exist. Pronounced
differences also exist in the specificity of goal and means/strategies.
Irregardless of the basis, the local community idea is, nevertheless, an
idea which is acceptable to all movements which are clearly populistically/
ecopolitically-oriented. Those movements which begin from a limited view of
populism see the local community as a possible means for safeguarding and
further developing the sparsely-settled areas of the country. Those move-
ments which attack great importance to the conditions for developing a
good social environment where people can learn to know each other in dif-
erent rolls and Iives in a secure relationship to their surroundings also
come to the conclusion that the local community is a necessary prerequi-
site. This also applies for those movements which attach great importance
to the democratic aspects or emphasize the ecological, economics of resource.
or allocation-related issues,
One conclusion from this part of the investigation is that the ecopolitical/
populistic ideas, which are constructed in the ideal model, are quite pre-
valent in established parties and unaligned organizations. With regards
to both the content and prevalence of the ideas, it seems correct to state
that a populistic/ecopolitical ideology exists in Norway. For the remain-
der of the text, this ideology will be termed ecopolitical
Another conclusion is that the so-called protest parties, which are occa-
tionally termed populistic, express ideas which greatly diverge from the
ideal model. The progressive parties in Denmark and Norway can be prima-
rily characterized as ultra-liberal. The Finnish Rural Party comes closer
to the ideal model in that the party attaches great importance to the si-
tuation of the small farmer and demands development of the rural sector.
the demands, however, are not part of a unified ideology and, should
therefore be designated as exclusively class-based.
The second part of the investigation deals with populism in non-Nordic
countries. This part shows that, on the whole, two parties or movements
have existed which termed themselves to be populistic but,which, never-
theless, represent different ideologies. One type is represented by the
Russian Narodniks who aimed at building a decentralized socialist society
through preservation of Russian ”mir”. They did not accept the Marxist
position concerning the development of a socialist state only after capi-
talism had reached its highest stage. Instead, they believed that a unique
historical possibility to pass directly from the feudal Society into the
socialist was present in Russia.
This would facilitate the creation of a system of production with a minimal
division of labor and specialization which was precisely what the Narodniks
wanted to achieve.
Historically speaking, the Narodniks can be classified into three groups:
the pre-populistic revolutionary movements of the 1860's, the fully deve-
loped revolutionary populistic movements of the 1870's and 1880's, and the
liberal or legal populists of the 1880's and 1890's. With regard to the
strategy adopted, the Narodniks can also be divided into three groups:
those who tried to achieve a social revolution, those who worked for a po-
litical revolution, and those who strived for a democratic development,
Another type is represented by the American populists of the 1880's. They
were non-socialistic in orientation and worked to improve the conditions
of the farmers and workers without advocating any sweeping change in the
American social system. They did, however, challenge the established par-
ties and economic power-holders by demanding electoral reforms, stimula-
ion of the economy to help cure the depression, and nationalization of
various enterprises including the railroads and postal service. Another group of movements and parties are those which are judged to be
populistic by various observers. Large similarities between African soci-
alism, Gandhiism, the Mexican rural populism, Maoism and the Russian po-
pulistic ideas are indicated in the investigation. CCF in Saskatchewan,
likewise, is similar in many ways to the Populistic Party.
The Latin American ”populism”, especially those movements in Argentina
and Brazil, is not so similar to the two main types. In these cases, the
term populism was probably chosen either because the movements are not
lass-based and, thus, according to a Marxist perspective, are populistic
because they are seen as typical mäss phenomena, as determined by Ame-
rican theories of mass society. During the 1950's, the term populism was
defined by its adherents representing a pluralistic point of view. It is
perceived that, in a democratic and pluralistic society, all interests can
channelled through intermediary organizations. These interests are, in
turn, considered by political elites who are popularly elected. A stable
democratic system views all new movements with suspicion since they
are not seen as being rationally motivated. This movements were termed po-
pulistic.
This new use of the term populism lead to a reevaluation of the Populist
Party. It was questioned whether the party was based on a realistic con-
ception of the world or whether the campaign was not just nutured by em-
tional motivations. Research, inspired by the reevaluation of the Populist
Pdirty and the insuing debate, showed that theories of the origin of mäss
movements, which are based on explanations such as the loss of status or
other psychological models of explanation, are not helpful in explaining
the populist movement. It was primarily a rational response of the rural
population to a difficult economic situation and was, in many cases, sup-
cratic, demagogic tactic which later functioned as a model for action
for politicians of various political colors. This tactic became the de-
cisive criterium for calling them populists.
The concept of populism had now become so ambiguous that it began to be
unusable. An attempt to correct this situation was made at a conference
on populism that was held in London in 1967. The desire for a definition
acceptable to the conference participants lead to the rejection of the
pluralist interpretation. The adopted definition can, nevertheless, be
considered too general to be applicable.
The investigation shows that the concept of populism is principally used
in six different ways. The American and Russian populists, naturally, have
helped define the term. The term also denotes a particular kind of tactic.
Certain cases it has, as in East Europe, been association with various
kinds of farmer parties. The American pluralists have let the term designate
ill kinds of mass movements which are outside the realm of the established
political parties. Lenin's ultimate characterization of populism considered
it to be an idealistic petty bourgeois ideology which denied the neces-
city of capitalistic development, believed that the Russian system to be
specifially distinct from other systems, and which also believed the Russian
such characteristics as the farmers and their village communities, coope-
ratives etc. This definition has subsequently developed into a definition
purely based on class analysis. Populism, thereby, is considered to re-
present a number of varying ideological positions which all aim at safe-
guarding the position of the small producer. Consequently, populism should
not be used as a concept which is generally agreed upon.
In the third part of the dissertation, which offers a comparison between
Norwegian populism and ecopolitics and populism in non-Nordic countries,
is shown that common features exist primarily between ecopolitics and the Russian version of populism. One basic similarity is that both agree
on the importance of the small local community with respect to a demo-
cratic and humanistic point of view. From an idealistic social perspective,
the Russian populists wanted to achieve a direct transformation to the so-
cialist state from the feudal society. From a similar perspective, the
ecopoliticians want to choose a balanced society which is restrictive in
the use of resources and which is built upon self-sufficient and relative-
y self-governing local communities. Furthermore, both see such a strategy
as essential for the attainment of national independence which is deemed
necessary for the faciliation of economic policies differing from the
economic policies of the surrounding areas. The local communities, as seen
from a democratic perspective, also represent the best possibility for
the exercise of democratic influence which, according to both movements.
is extremely important,
This chapter also mentions that the so-called protest parties
can be termed populistic on the basis of both the pluralistic definition
and by their choice of tactic. None of the parties are populistic accor-
ding to Lenin's original definition, but, according to the general version
wich later won sympathy among the Marxists, the parties would be termed
populistic,
Finally, the ecopoliticians, as well as the populists, can hardly be
placed on a left-right continium with any high degree of precision. The
choice of strategy varies between different groups and, thus, both socia-
listic and non-socialistic movements can be characterized as having an
ecopolitical ideology
Given this consideration, it seems apparent that any comparison of the
ecopolitical and traditional parties ought to utilize a two-dimentional
model in which the parties can be characterized by both their respec-
tive positions on left-right continuum and by their respective affinity
to the ecopolitical goals. Such a model can function, for example, as a
suitable basis for analysis of the possibility of coalition formation for
the ecopolitical parties with other parties and even for analysis of
diversity of opinion within the political parties.The last as-
pect should be given a great amount of attention since the future party
situation will probably, to a high degree, be decided by how successful
political parties are in handling the politically explosive issues which
are inherent in ecopolitical thought.
lördag 25 december 2010
1979 skrev jag en doktorsavhandling om populism och ekopolitik. Hela titeln var :Populism och ekopolitik. Framväxten av en ekopolitisk ideologi i Norge och dess relationer till ett mångtydigt populismbegrepp. När jag nu kollar på webben om vad som skrivits om dessa begrepp sedan dess visar det sig att det är ytterst lite. Någon avhandling kan jag inte finna. Begreppet "ekopolitik" förefaller att vara helt utmönstrat. Det används bara av en organisation i Istambul, som förmedlar information från främst engelskspråkliga media till en turkisk publik. Eko verkar användas i betydelsen "spegel" eller "eko" lika med "återkasta".
Populism förekommer i div tidningsartiklar, men inte som ämne i någon forskningsrapport.
Min avhandling finns på några av de större universitetsbiblioteken och i ett par antikvariat.
Eftersom begreppet poplulism ofta förekommer i debatten - utan någon högre grad av precision, tycker jag det är angeläget att återge de resultat , som jag kom fram till under 1970-talet. Jag gör det i form av en sammanfattning av avhandlingen.
Denna kommer senare under julhelgen.
Själv har jag inte forskat vidare på detta område. Ärligt talat har jag inte forskat alls förutom en påbörjad studie av begreppet "nationalism" Jag upplevde att det behövdes en närmare definition av detta begrepp och hur nationalstaternas ställning förändrats i förhållande till översatliga organ som t.ex. FN och regionala samarbetsorganisationer. I och med att jag slutade på Lärarhögskolan lade jag ned projektet bl.a. på grund av att jag inte hemma har tillgång till de databaser som IHH abonnerade på. De ger nämligen en ovärderlig tillgång till böcker, forskningsrapporter och artiklar, som är nödvändig för att skaffa information om forskningsläget. Eftersom jag inte heller hade kontakt med andra som studerade det här ämnesområdet fick jag naturligtvis inte heller den inspiration , som tankeutbyte med andra forskare ger.
Populism förekommer i div tidningsartiklar, men inte som ämne i någon forskningsrapport.
Min avhandling finns på några av de större universitetsbiblioteken och i ett par antikvariat.
Eftersom begreppet poplulism ofta förekommer i debatten - utan någon högre grad av precision, tycker jag det är angeläget att återge de resultat , som jag kom fram till under 1970-talet. Jag gör det i form av en sammanfattning av avhandlingen.
Denna kommer senare under julhelgen.
Själv har jag inte forskat vidare på detta område. Ärligt talat har jag inte forskat alls förutom en påbörjad studie av begreppet "nationalism" Jag upplevde att det behövdes en närmare definition av detta begrepp och hur nationalstaternas ställning förändrats i förhållande till översatliga organ som t.ex. FN och regionala samarbetsorganisationer. I och med att jag slutade på Lärarhögskolan lade jag ned projektet bl.a. på grund av att jag inte hemma har tillgång till de databaser som IHH abonnerade på. De ger nämligen en ovärderlig tillgång till böcker, forskningsrapporter och artiklar, som är nödvändig för att skaffa information om forskningsläget. Eftersom jag inte heller hade kontakt med andra som studerade det här ämnesområdet fick jag naturligtvis inte heller den inspiration , som tankeutbyte med andra forskare ger.
måndag 13 december 2010
Wikileags är tystad. Hur länge?
Dagens nyhetsmedia domineras av självmordsbombaren i Stockholm, som snabbt utpekats till terrorist av Carl Bildt. I dag vet vi inte mer än att han hade flera sprängladdningar och att en gick av - kanske på fel plats.
Om det är denna händelse eller strypt tillgång som hämmat rapporteringen om läckor från Widileags, vet vi inte heller.
Det kommunala skvallret domineras av förtroendevaldas uttag av höga timersättningar för förlorad arbetsförtjänst. En omsättning hos egen firma på 20.000 per år har genererat timarvoden på närmare 300 kr. Snudd på bedrägeri. Troligtvis får Kommunrevisionen hantera frågan så småningom. Nästa skandal är stt Tekniska kontoret förlängt Jönköpings Golfklubbs markarrende i 25 år några veckor innan Kommunfulmäktige skall fatta beslut om nya och högre arrenden. För golfklubben innebär förlängningen att den sparar miljonals kronor. Kommer detta upp i Kommunrevisionen? Vi får se.
För övrigt är det mycket snö och kallt - 6 - 9 grader minus. Inte roligt att jaga hare - Svårt för hunden att ta sig fram i snön. Annars kan man åka skidor - om man orkar ta sig ut- och slappa framför TVn. Rasta hundar , skotta snö och bära in ved.
Om det är denna händelse eller strypt tillgång som hämmat rapporteringen om läckor från Widileags, vet vi inte heller.
Det kommunala skvallret domineras av förtroendevaldas uttag av höga timersättningar för förlorad arbetsförtjänst. En omsättning hos egen firma på 20.000 per år har genererat timarvoden på närmare 300 kr. Snudd på bedrägeri. Troligtvis får Kommunrevisionen hantera frågan så småningom. Nästa skandal är stt Tekniska kontoret förlängt Jönköpings Golfklubbs markarrende i 25 år några veckor innan Kommunfulmäktige skall fatta beslut om nya och högre arrenden. För golfklubben innebär förlängningen att den sparar miljonals kronor. Kommer detta upp i Kommunrevisionen? Vi får se.
För övrigt är det mycket snö och kallt - 6 - 9 grader minus. Inte roligt att jaga hare - Svårt för hunden att ta sig fram i snön. Annars kan man åka skidor - om man orkar ta sig ut- och slappa framför TVn. Rasta hundar , skotta snö och bära in ved.
söndag 12 december 2010
USA styr vårt rättsväsende också!
USA:s försök att stoppa Wikileaks och dess grundare och ledare , Julian Assanges, använder alla metoder, som diktatorer prövat och utprövat. Skrämma banker och kortföretag att stoppa utbetalningar är förmodligen bara en del av en utpressningsverksamhet riktad mot de som har affärer med Wikileags.
Utpressning mot det svenska rättsväsendet är en annan. Formellt är svenska myndigheter fristående från detaljstyrning - vi har inte ministerstyre säger man. I praktiken tyder mycket på att detta är en lika stor bluff som talet om svensk neutralitet. I stället för att skicka ner ett par svenska poliser för att förhöra Assanges i London har man valt att häkta honom för att så småningom överföras till Sverige för förhör. Det blir säkert en mycket långsam process för att bromsa Wikileags verksamhet. Det bevismaterial som redovisats hittills räcker helt klart inte till en fällande dom - det har även åklagarsidan antytt. Men har man fått order att djävlas med Assanges så gör man så gott man kan. De moderata ministrarna vidarebefordrar sina order.
Terrordåd i Stockholm? Eller var det en olycka, som förhindrade ett terrordåd?
Framtiden får utvisa. Hade Sovjet funnits hade Bildt säkert utpekat det hela som ett kommunistiskt terrordåd.
Noterar att statsministern tycker att Bildt agerar för mycket på egen hand.
Utpressning mot det svenska rättsväsendet är en annan. Formellt är svenska myndigheter fristående från detaljstyrning - vi har inte ministerstyre säger man. I praktiken tyder mycket på att detta är en lika stor bluff som talet om svensk neutralitet. I stället för att skicka ner ett par svenska poliser för att förhöra Assanges i London har man valt att häkta honom för att så småningom överföras till Sverige för förhör. Det blir säkert en mycket långsam process för att bromsa Wikileags verksamhet. Det bevismaterial som redovisats hittills räcker helt klart inte till en fällande dom - det har även åklagarsidan antytt. Men har man fått order att djävlas med Assanges så gör man så gott man kan. De moderata ministrarna vidarebefordrar sina order.
Terrordåd i Stockholm? Eller var det en olycka, som förhindrade ett terrordåd?
Framtiden får utvisa. Hade Sovjet funnits hade Bildt säkert utpekat det hela som ett kommunistiskt terrordåd.
Noterar att statsministern tycker att Bildt agerar för mycket på egen hand.
lördag 11 december 2010
Skolministerns pluggskola farlig
Vad ingen svensk politiker vågat säga.
Svensk ungdom - Svenska Folkpartiets ungdomsförbund i Finland har en ordförande som i en artikel i Expressen 2010-12-09 lyckats framföra en grundläggande kritik mot Jan Björklunds pluggskola. Detta har vad jag vet ingen svensk politiker orkat med att formulera . Björklund raserar den skola som byggts upp under en 40- årsperiod - under medverkan av S och Cp. Och ingen protesterar!
Fredrika Åkerö, ordf i Svensk ungdom, påpekar att Pisa- undersökningen, som visar att Sverige halkar efter, inte mäter sociala faktorer utan enbart ämneskunskaper.Om skoleleverna mår bra skiter man i. Det kan resultera både i skolskjutningar i Finland och social utslagning i både Finland och Sverige. Man kan tillägga att inte förmågan att söka kunskap mäts och inte heller förmågan till samarbete, som kanske är viktigast i ett postindustriellt samhälle. Skoldemokrati är inget för Björklund. Det första han gjorde när han tillträdde som minister var att sätta stopp för försöksverksamheten med gymnasiestyrelser med elevmajoritet.
Jag har upplevat ( som ledamot i Gymnasienämnden) -att lärarna för första gången tog gymnasieelverna på allvar, när de hade majoritet i styrelsen. Man förhandlade med dem och insåg att nästan myndiga elever är kloka och ansvarstagande. I den vanliga lärarjargongen var eleverna " ungar" och togs inte på allvar.
En bra skola är inte bara att eleverna visar att de kan uppvisa inlärda läxor utan där den sociala gemenskapen är god, där det inte mobbas och där eleverna medverkar till en bättre skola.
Varför vill lärarfacken ha en återgång till en gammal auktoritär pluggskola med tvång och straff? Hur kan man tillåta att outbildade politiska idioter förstör ett skolsystem, som var på väg mot en framtidsinriktad undervisning och demokratisk grundton?
Det finns något i Björklunds skolpolitik som påminner om Hitlers rädsla för en kulturell frihet- om fördömandet av modern konst och litteratur.
När de politiska partierna företräds av lågutbildade karriärister, finns det stor risk för att skola och kultur tvingas tillbaka till tidigare stadier i utvecklingen
Bara en sådan idé´som att låta M sköta kulturen och ett devalverat Fp sköta skolan skulle C och S skrattat åt för 20 år sedan. I dag accepterar man dessa dödgrävare utan uttalad kritik.
Svensk ungdom - Svenska Folkpartiets ungdomsförbund i Finland har en ordförande som i en artikel i Expressen 2010-12-09 lyckats framföra en grundläggande kritik mot Jan Björklunds pluggskola. Detta har vad jag vet ingen svensk politiker orkat med att formulera . Björklund raserar den skola som byggts upp under en 40- årsperiod - under medverkan av S och Cp. Och ingen protesterar!
Fredrika Åkerö, ordf i Svensk ungdom, påpekar att Pisa- undersökningen, som visar att Sverige halkar efter, inte mäter sociala faktorer utan enbart ämneskunskaper.Om skoleleverna mår bra skiter man i. Det kan resultera både i skolskjutningar i Finland och social utslagning i både Finland och Sverige. Man kan tillägga att inte förmågan att söka kunskap mäts och inte heller förmågan till samarbete, som kanske är viktigast i ett postindustriellt samhälle. Skoldemokrati är inget för Björklund. Det första han gjorde när han tillträdde som minister var att sätta stopp för försöksverksamheten med gymnasiestyrelser med elevmajoritet.
Jag har upplevat ( som ledamot i Gymnasienämnden) -att lärarna för första gången tog gymnasieelverna på allvar, när de hade majoritet i styrelsen. Man förhandlade med dem och insåg att nästan myndiga elever är kloka och ansvarstagande. I den vanliga lärarjargongen var eleverna " ungar" och togs inte på allvar.
En bra skola är inte bara att eleverna visar att de kan uppvisa inlärda läxor utan där den sociala gemenskapen är god, där det inte mobbas och där eleverna medverkar till en bättre skola.
Varför vill lärarfacken ha en återgång till en gammal auktoritär pluggskola med tvång och straff? Hur kan man tillåta att outbildade politiska idioter förstör ett skolsystem, som var på väg mot en framtidsinriktad undervisning och demokratisk grundton?
Det finns något i Björklunds skolpolitik som påminner om Hitlers rädsla för en kulturell frihet- om fördömandet av modern konst och litteratur.
När de politiska partierna företräds av lågutbildade karriärister, finns det stor risk för att skola och kultur tvingas tillbaka till tidigare stadier i utvecklingen
Bara en sådan idé´som att låta M sköta kulturen och ett devalverat Fp sköta skolan skulle C och S skrattat åt för 20 år sedan. I dag accepterar man dessa dödgrävare utan uttalad kritik.
fredag 10 december 2010
C 100-åring på moderat äldreboende.
Två möten under senaste veckan . Först julfest med Grännas centeravdelning. Ett tiotal åldringar samt ett par - tre yngre kvinnor, som skötte arrangemanget.
Sedan energikväll med Mp på Jönköpings Energicentrum på A6. Ett tiotal deltagare varav samtliga utom mej var yngre eller i yngre medelåldern. Tre var invandrare från Sydvästra Afrika, Tyskland och Balkan. Det känns skönt att inte längre stötta ett snödervittrande Centerparti. Väljaranalyser har visat att om C inte fått moderata stödröster så hade det inte kommit in i riksdagen. Samma för Kd.
Är nominerad av Mp till Kommunrevisionen i jönköping. Det glädjer mig. Kommer att ge insyn, kontakter och sysselsättning under de närmaste åren.
Känner flera centerpartister ,som funderar på att byta till Mp.
Landsbygdscentern är värre. Den skräms av veganer och djurrättsaktvister, som stöttar Mp. Det kommer att bli viktigt för Mp att ta avstånd från olagliga aktioner och korrigera sin inställning till jakt och rovdjursutbredning. Landsbygdintressena har fått stå tillbaka alltför mycket. Dom som bor utanför tätorterna har en djupt rotad misstro mot farliga djur i sin omgivning. Utan tvekan är både vildsvin, björnar och vargar potentiella hot. Blir dom hungriga eller arga är dom inga gosedjur. Då gäller det livet.
Sedan energikväll med Mp på Jönköpings Energicentrum på A6. Ett tiotal deltagare varav samtliga utom mej var yngre eller i yngre medelåldern. Tre var invandrare från Sydvästra Afrika, Tyskland och Balkan. Det känns skönt att inte längre stötta ett snödervittrande Centerparti. Väljaranalyser har visat att om C inte fått moderata stödröster så hade det inte kommit in i riksdagen. Samma för Kd.
Är nominerad av Mp till Kommunrevisionen i jönköping. Det glädjer mig. Kommer att ge insyn, kontakter och sysselsättning under de närmaste åren.
Känner flera centerpartister ,som funderar på att byta till Mp.
Landsbygdscentern är värre. Den skräms av veganer och djurrättsaktvister, som stöttar Mp. Det kommer att bli viktigt för Mp att ta avstånd från olagliga aktioner och korrigera sin inställning till jakt och rovdjursutbredning. Landsbygdintressena har fått stå tillbaka alltför mycket. Dom som bor utanför tätorterna har en djupt rotad misstro mot farliga djur i sin omgivning. Utan tvekan är både vildsvin, björnar och vargar potentiella hot. Blir dom hungriga eller arga är dom inga gosedjur. Då gäller det livet.
onsdag 8 december 2010
Söndervittring av socialdemokratin
Socialdemokraterna är nu under 20%. Det börjar likna sönderfallet av kommunistpartierna i Sovjet och Östtyskland. Finns det likheter i strukturen, som medverkar? Svårt att analysera detta nu. Men kanske ett dolt missnöje inom partiet kommer till ytan. Maktfullkomlighet, demagogi och krav på diciplin. Sådant har vi sett och kanske anhängarna har tröttnat. Facket har ett stort ansvar och likaså ungdomsförbundet som har skolats in i strukturen för att sedan få sina representanter på ledande poster.Lydiga medlemmar och representanter har varit det primära. Skall bli intressant att följa utvecklingen. Kommer man att tillåta debatt och ifrågasättande utan sanktioner?
Inom centern, som har liknande problem, är det tyst. När kommer diskussionen?
Kamske man nöjer sig med att medlemmarna röstar med fötterna.
Wikileags böjar nu utsättas för farliga sanktioner. USA tvingar fram ekonomiska sanktioner - utan stöd i någon slags lag. Servrar stängs ned. Man visar sitt rätta ansikte. När det gäller att slå vakt om nationella intressen har lagarna ingen betydelse. Det är kanske första gången som en demokrati så öppet tillgriper metoder som annars gamla diktaturstater använde utan dåligt samvete.
I Europa bävar man inför eurons vara eller inte vara. Alla som inte är med i euro-samarbetet tackar sin lyckliga stjärna att de inte drabbas. Island börjar visa tillväxt i ekonomin tack vare att valutan devalverats ca 50%. Detta skulle naturligtvis rädda Grekland, Irland m fl. skraltiga ekonomier. Men Då brakar det ekonomiska samarbetet ihop på samma sätt som man tvingades överge guldmyntfoten på 1930-talet. Frågan är om det skulle vara till någon större skada?
Israels ockuation av palestinska landområden verkar ha fått klartecken av USA. Kravet på ett upphörande av byggande har slopats. Kommer det något annat i stället?
Troligtvis inte. Iså fall ser framtiden mörk ut för Israel. Man kan inte i all framtid hålla palestinierna i ett slags öppna fängelser. Kanske blir det ghetton. När det blir sådana ligger det nära tillhands att tillgripa erfarennheterna från Warshava. Eller kanske några länder kommer att förse palestinierna med tillräcklig vapenkraft för att på allvar utgöra ett hot mot Israel? Framtidsperspektiven är oroande. Hur länge tiger västvärlden? Hur länge är man passivt avvaktande?
Inom centern, som har liknande problem, är det tyst. När kommer diskussionen?
Kamske man nöjer sig med att medlemmarna röstar med fötterna.
Wikileags böjar nu utsättas för farliga sanktioner. USA tvingar fram ekonomiska sanktioner - utan stöd i någon slags lag. Servrar stängs ned. Man visar sitt rätta ansikte. När det gäller att slå vakt om nationella intressen har lagarna ingen betydelse. Det är kanske första gången som en demokrati så öppet tillgriper metoder som annars gamla diktaturstater använde utan dåligt samvete.
I Europa bävar man inför eurons vara eller inte vara. Alla som inte är med i euro-samarbetet tackar sin lyckliga stjärna att de inte drabbas. Island börjar visa tillväxt i ekonomin tack vare att valutan devalverats ca 50%. Detta skulle naturligtvis rädda Grekland, Irland m fl. skraltiga ekonomier. Men Då brakar det ekonomiska samarbetet ihop på samma sätt som man tvingades överge guldmyntfoten på 1930-talet. Frågan är om det skulle vara till någon större skada?
Israels ockuation av palestinska landområden verkar ha fått klartecken av USA. Kravet på ett upphörande av byggande har slopats. Kommer det något annat i stället?
Troligtvis inte. Iså fall ser framtiden mörk ut för Israel. Man kan inte i all framtid hålla palestinierna i ett slags öppna fängelser. Kanske blir det ghetton. När det blir sådana ligger det nära tillhands att tillgripa erfarennheterna från Warshava. Eller kanske några länder kommer att förse palestinierna med tillräcklig vapenkraft för att på allvar utgöra ett hot mot Israel? Framtidsperspektiven är oroande. Hur länge tiger västvärlden? Hur länge är man passivt avvaktande?
måndag 6 december 2010
Sossar i eftervalskval
Snö. Mycket snö. Men inte så kallt.Mycket händer inom politiken. Wikileaks!, Mona Sahlins eftervalstal - rättning högerut.Centerns blinda tilltro till Maud Olofsson.
Träffade igår de ledande centerpartisterna i Jönköpings kommun. En hade redan lämnat partiet , en funderade på det och andra tyckte partilinjen var ohållbar. När försvinner partiet?
Riksdagskvinnan från C i Jönköpings län, Annie Johansson, intervjuades i SvD om borgerlighetens framtid. Bort från sossesamhället var parollen . Plus borgerlig samverkan . Inte ett ord om centerpartiet eller om att centerpartiet varit med om att bygga upp välfärdssamhället. Fp har hjälpt till också . Att sossarna sedan förvaltat det på ett egensinnigt sätt är en annan sak. Att fylla statliga verk , A-kassa och sjukkassa mm.m med partitrogna sossar har inte varit en god idè. och inte alltid har det varit de klyftigaste som smugits in. Partitrohet har gått före sunt förnuft i många fall och en del av facksossarnas cyniska maktutövande har smittat av sig på partiet. Medlemmarna har fått underordna sig. Detta har nu spritt sig till Centerpartiet också. mindre demokrati och mer toppstyre
Wikileaksdokumenten från US-ambassaden avslöjar statmaktens dubbelspel.Neutralitet är ett skämt. Samarbete med USA och NATO en regel- Vi vet detta egentligen sedan tidigare, men har inte fått det så tydligt belyst tidigare. Den officiella linjen har varit neutralitet den verkliga linjen samarbete västerut. Vi kommer ihåg S-demagogin om neutraliteten . Hätska angrepp på dem som vågat ifrågasätta och i reliteten ett allt djupare samarbete.
Nu väntar vi på dokument som visar ett Det var NATO-ubåtar som opererade i svenska vatten och att den skadade som bogserades ut genom Öresund tillhörde NATO.
Hinner nu bara med en kommentar till påvens beslut att godkänna preventivmedelsanvändning. Äntligen! 100 år efter att de börjat komma i bruk i någon nämnvärd skala. Tänk vad många sjuka och döda som den katolska kyrkan orsakat genom sin idiotiska inställning.
Men det tog nästan femhundra år innan Påven erkände att Galilei hade rätt. Att jorden rör sig kring solen.
När avskaffar men celibatet och räddar tusentals ungdomar från övergrepp av seexuellt frustrerade kykans tjänare?
Träffade igår de ledande centerpartisterna i Jönköpings kommun. En hade redan lämnat partiet , en funderade på det och andra tyckte partilinjen var ohållbar. När försvinner partiet?
Riksdagskvinnan från C i Jönköpings län, Annie Johansson, intervjuades i SvD om borgerlighetens framtid. Bort från sossesamhället var parollen . Plus borgerlig samverkan . Inte ett ord om centerpartiet eller om att centerpartiet varit med om att bygga upp välfärdssamhället. Fp har hjälpt till också . Att sossarna sedan förvaltat det på ett egensinnigt sätt är en annan sak. Att fylla statliga verk , A-kassa och sjukkassa mm.m med partitrogna sossar har inte varit en god idè. och inte alltid har det varit de klyftigaste som smugits in. Partitrohet har gått före sunt förnuft i många fall och en del av facksossarnas cyniska maktutövande har smittat av sig på partiet. Medlemmarna har fått underordna sig. Detta har nu spritt sig till Centerpartiet också. mindre demokrati och mer toppstyre
Wikileaksdokumenten från US-ambassaden avslöjar statmaktens dubbelspel.Neutralitet är ett skämt. Samarbete med USA och NATO en regel- Vi vet detta egentligen sedan tidigare, men har inte fått det så tydligt belyst tidigare. Den officiella linjen har varit neutralitet den verkliga linjen samarbete västerut. Vi kommer ihåg S-demagogin om neutraliteten . Hätska angrepp på dem som vågat ifrågasätta och i reliteten ett allt djupare samarbete.
Nu väntar vi på dokument som visar ett Det var NATO-ubåtar som opererade i svenska vatten och att den skadade som bogserades ut genom Öresund tillhörde NATO.
Hinner nu bara med en kommentar till påvens beslut att godkänna preventivmedelsanvändning. Äntligen! 100 år efter att de börjat komma i bruk i någon nämnvärd skala. Tänk vad många sjuka och döda som den katolska kyrkan orsakat genom sin idiotiska inställning.
Men det tog nästan femhundra år innan Påven erkände att Galilei hade rätt. Att jorden rör sig kring solen.
När avskaffar men celibatet och räddar tusentals ungdomar från övergrepp av seexuellt frustrerade kykans tjänare?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)